Här kommer andra inlägget i denna följetong:
Ja, flygeln gick ju ganska bra att stämma, stördes lite av några kärvande tangenter högst upp i diskanten som definitivt behöver åtgärdas. Det var femte gången jag stämde denna flygel, så jag har så att säga lärt känna den. Tyvärr har den klangmässigt låtit en aning sämre för varje gång jag jobbat med den.
Den här flygeln är ett skolexempel på ett instrument som definitivt behöver skydd mot de kraftiga variationerna i luftfuktighet som finns i dess miljö.
Klangen har försämrats och det beror på att den välvning som en resonansbotten har naturligt, nu också har minskat och därav den svagare och tråkigare klangen.
Vidare får man som ett brev på posten mekaniska problem som kärvande tangenter, lossande skruvar i mekaniken, stämnaglar som inte längre orkar hålla sitt grepp om strängen och stämhållningen blir alltså också sämre! Det innebär att man får stämma oftare och flygeln stämmer ur sig mer och mer påtagligt ju längre den står utan åtgärd.
Man får biljud i anslaget som härrör från limfogar som släpper och så småningom, om förfallet får gå tillräckligt långt, uppstår sprickor i resonansbotten. Mekanikjusteringar blir nödvändiga mycket oftare i en sådan här miljö eftersom trädelarna kommer att röra sig mer och därmed kommer alla inställningar att försvinna snabbare.
Har ett åtgärdsprogram för denna flygel…Återkommer så småningom i ärendet.
